Du och din bror

Du och din bror har något som jag inte trodde jag skulle se på många månader.
Ni har ett band.
Ett sånt där osynligt.
Men det finns där redan.
Ikväll blev jag så medveten om det.

Ända sedan du kom till oss, har Noah fått jobba på det där med att måste dela det han hittills hade haft för sig själv. Det har stundtals varit jättejobbigt och kantats med både bråk, skrik och vredesutbrott.
Han har gett dig tjuvnyp, varit galet noga med att alltid ha minst halva av allt och att du inte får ta hans saker ( men gärna lekt med dina).

Men du vet också vad du vill. Mycket envis, mycket nyfiken, många egna idéer.
Och du kan retas med din bror redan nu genom att ta hans favoritsaker och vägra släppa.
Eller sätta dig i mitt knä på pin tji.
Eller illskrika för att du inte vill ta av dig skorna inomhus, och Noah vill hjälpa dig.
Och du vill ha allt som han har, och göra allt som hann gör.

Men det är ju just det.
Vi ser hur du ser upp till din bror.
Hur glad du blir när han kommer.
Att du letar efter honom när han inte är där.
Hur du härmar.
Både i ord och handling.
Hur du alltid vill vara där han är.
Göra det han gör.

Och vi börjar se hur Noah, dag för dag, taggar ner.
Vi ser hur han tittar på dig med kärlek och glitter i ögonen, hur han börjar närma sig dig i leken och i buset och hur han skrattar sitt kluckande skratt för att han tycker du är så gränslöst rolig!
Vi har märkt hur viktigt det är för er båda att säga hejdå till varann och pussa godnatt.
Vi ser hur ni leker, tillsammans, hoppar bland kuddar och täcken och leker tafatt så du skriker ( och det är galet högt!)
Och vi har märkt att ni gangar upp er mot pappa och mig ibland...! ;)

Och så ikväll såg vi Noah gå fram till dig när du somnat.
Han tittade på dig och sen gav han dig en puss på kinden.
Bara sådär.

I vårt hotellrum här i Bogota har din säng stått ca en meter ifrån Noahs.
Idag bad han att den skulle stå intill hans.
Och han ville att vi skulle lägga ner dig ( du hade somnat på vår säng) redan innan vi läste saga för honom.
Vi läste sagan "En ny liten person" och han hittade många likheter med de två syskonen i boken och dig och han. På ett harmoniskt sätt.
Och han somnade gott, bara en armslängd ifrån dig.

Idag såg vi det.
Det där syskonbandet.
Ni har det.
Det osynliga.
Det som inte har med blod att göra, utan med kärlek.
Det kommer fortfarande vara svartsjukedramor hos oss, vredesutbrott och illskrik.
Ofta..! Det vet vi ju.
Men det kommer också finnas syskonkärlek.
För vi har vi sett det med egna ögon.
Ni är syskon.

❤️