Äntligen sentencia!

Lucie! Du är vår!

Inte bara i hjärtat, 

utan även på pappret.

Vi är dina föräldrar i vått och torrt, i nöd och lust och för alltid.

Idag fick vi skriva under sentencian vilket betyder att vi nu är dina föräldrar i juridisk mening.

Egentligen ingen större skillnad, som pappa Paul sa, från igår till idag. Inte i hjärtat.

Men en enorm skilland på pappret.

Får nu är du vår dotter.

Vår lillasyster.

Vårt Colombiahjärta.

För alltid.

 Foto:Noah Strickson

Du kommer alltid har två föräldrapar.  

De som gav dig livet och vi som får leva det med dig.

Och vi kommer alltid leva med det. Det är ju en del av vår familjebild.

Det är vi som får ynnesten att se dig växa upp, men det hade vi aldrig fått om det inte vore för att dina föräldrar gav dig livet. 

Och den dag du önskar, kommer vi hjälpa dig att hitta allt vi kan finna om ditt biologiska arv.

Eller inte, om det är det du vill.

Men det kommer vara ditt liv, som vi stöttar dig i.

Lucie

Ännu är du helt ovetande om allt som händer.

Idag, medan pappa Paul, Noah och du softade hemma och tog en förmiddagslur, kom Maria Helena och hämtade mig, mamma Fia, för att jag skulle skriva under sentencian. Det gick snabbare än vi trott, tack vare vår advokat Judith. Till skillnad mot förra tillfället vi sågs tog hon både i hand, log, pratade (lite) med mig och pussade mig hejdå. Ja, alltså, så väldigt pratsam just med mig var hon väl inte, men hellre det än oeffektiv. Och effektiv var hon definitivt! 

Klara med sentencian, tog vi oss till Registro Civil  för att ändra ditt namn på ditt födelsebeviset från ditt första colombianska namn till  Luciana Strickson Hallberg, till Luciana Strickson. 

Vi bokade sedan tid för att ansöka om ditt colombianska pass, så i morgon bitti ska vi till passmyndigheten. Det ska vara klart om 1-2 dagar, så på måndag eller tisdag bär det av mot Bogota och, efter ca en vecka, Sverige

Lucie Loo

Den lilla allvarliga, inåtvända flicka vi mötte den där första dagen finns inte mycket kvar av. 

Efter dessa snart fem veckor vi varit familj med dig har vi sett den riktiga Luciana komma fram. 

Du är en sprudlande glad tjej, visserligen väldigt försiktig mot främmande människor, och man kan behöva "earn your trust" som Natalie på barnhemmet sa, men spjuveraktig, humoristisk och busig. Det är så ofta du får oss så full i skratt av din charm, ditt skratt eller dina höjda ögonbryn. Med humör och temperament tampas du med din storebror. Men du ser samtidigt så otroligt mycket upp till honom att det värmer i hjärtat. 

Storebrorsan och lillesyrran

Du älskar att vara del i en familj, det märks. Du ligger gärna nära, helst med en kroppsdel mot någon av oss när du ska somna. Du är trygg i att vi går, för du vet att vi kommer tillbaka. Bara vi vinkar bye, bye.

Du må vara lite kort i rocken, enligt colombianska mått mätt, strl 80 håller du på att växa i, men du har huvudet med dig och älskar att sjunga. 

Och redan kommer det lite svenska och engelska ord. 

- Titta!

- Ett å två å tre!

- One, two, free!

- Poo poo!

Fast mest är det ännu spanska en- och tvåordmenignar.

-Sapatos! (skor)

-Gato! (katt) 

-Perro! (Hund)

-Carro! (bil)

-Pappa, mire! (titta)

-Noah, piscina! (pool)

Ska bli så spännande att se hur ditt språk utvecklas när vi kommer hem till Sverige.

Och se mera av vem du kommer bli.

Hela familjen Strickson

Ja, du vår lilla L.

Vår Luciana.

Vårt charmtroll och älskade lill-skatt.

Tänk att livet verkligen aldrig blir som vi tänkt det, utan så otroligt mycket bättre!

<3

Foto: Noah Strickson